Adina Nyström

2010-12-13
22:47:39

Kallt, Kallt och återigen Kallt
Idag var det hela -25.9 grader kallt i stallet! Red ut barbacka på Funi ungefär 20 minuter, höll högt tempo med mycket galopp och tölt (undvek traven då jag inte ville ramla av) utan att han skulle bli svettig. Han hade bra energi hem men kändes seg när vi red från stallet. Inga krav eller så, passet var enbart för att röra på benen och inte att agera dressyrponny.
När Funi åt tog jag in Gabriel och red samma slinga med samma tempo och krav. Detta var nog precis vad lillgubben klarade av, om jag tyckte Funi var trött så sov nog Gabriel. Men han piggnade till lite mot slutet även om man märkte på honom att han blev trött efter sina 20 minuter. Hoppade av när jag skrittade av honom och han ville knappt gå fram, så trött var han! Övningskörde hela vägen hem och det gick väl bra, första gången i staden och efter landsvägen. Parkerade även bilen i vårt trånga garage! Inga repor eller olyckor.


Kommentar:
#1: Misha

SV:Hej Adina! Förstår att du blev lite fundersam, kanske borde skriva detta på bloggen istället men iallafall, Zäter var som sagt 10år när jag köpte honom från en bekant mina föräldrar mer eller mindre kände. Zäter hade sprungit på trav i ca 6år, de som var där när jag provred honom berättade att han hade blivit "riden" lite och att de inte visste hur mycket han kunde samt att han dagen innan hade körts ett par mil! observera MIL. Så när jag provred honom var han välldigt lugn och sansad, jag upptäckte såklart direkt vad han kunde och inte kunde, han kunde styra och gå i skritt och trav men ej galopp eller någonting annat. Nåväl jag fastnade för hästen och tog hem honom på prov 3veckor, under den tiden hade han både hunnit sticka med mig i skogen och stenvägra att gå från gården så det var med blandade kännslor jag beslöt mig för att ge honom en chans och signerade ägarkontraktet när jag endast var 12år ung, otroligt dumt av mig men hur långt tänkte man på den tiden?



Utan hästkunniga föräldrar har jag och Zäter tagit oss till där vi står idag, steget före piaff och jag tror (kalla mig galen) fortfarande att jag och zäter kan utvecklas hur långt som helst så länge inga skador eller andra saker sätter stopp för oss. Ett bevis på att jag kunnat som 12åring rida in en farlig, het, envis gammal travhäst är enbart på grund av min starka vilja och envishet men visst har vi haft stunder då jag gråtit, vart arg och bara velat lägga ut en annons på blocket och skriva "DUM häst bortskänkes" men jag har aldrig haft hjärta till att göra det. Jag är ändå otrolig glad över att jag har Zäter, han är min bästavän och jag ångrar inte att jag köpte honom dock ångrar jag att jag inte tänkte mer än näsan räckte när jag var 12år för de hade kunnat sluta riktigt illa. För ca 1år sedan när jag hade ägt zäter i 3år fick jag veta att zäter inte ens hade haft ryttare på ryggen när jag satt upp, sen är de väl vissa som påstår att de var en ganska stor tjej där som satt upp på honom en gång men då hade zäter glatt vänt om och farit hem efter ca 3steg, den tjejen hade aldrig hoppat upp på honom igen efter det tydligen. Så hela sanningen vet bara Zäter, men indriden var han icke! För alla "dumma" saker han gjorde, syftar tillbaka till hans gammla hem och hur han behandlades där samt på grund av att han var osäker och oinriden/outbildad.

//Misha A

2010-12-14 @ 16:02:44
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: