Adina Nyström

Bilder från toppturen till Keb, jag var inte speciellt aktiv med kameran - men en del bilder blev det i alla fall!

Nu är jag äntligen hemma igen! Resan i Keb har varit fantastisk trots misslyckad tältplacering & någolunda dålig uppladdning innan resan. Den 19 km långa vandringen till Kebnekaise fjällstation var hemsk! Vi var helt slut när vi kom fram efter sisådär ungefär 5 timmars vandring med 15+ kg packning på ryggen! Vandringen upp på Kebne var inte ens lika jobbig trots sina 1500 höjdmeter & 8 timmars vandring, nejnej. Ingenting slår ditvägen! Vi bouldrade lite på klippblock dagen mellan ditvandringen & keb för att vila upp musklerna, välbehövligt säger jag bara. Här kommer lite bilder, får se om jag kan få tag på bilder från någon annan vän senare.

Min lilla kompaktkamera har ändå gjort ett hyfsat jobb, eller hur?

Frilufts gör det igen, mot nya äventyr i fjällen! Denna gång i Kebnekaise, så vi hörs om ett par dagar!

Min klass är allt lite småtokig ibland. I vår klass hade vi en kille som hade långt lockigt hår, jättelockigt! Och helt plötsligt skojade Julia om att vi skulle klippa Robert, och han nappade på det! Så ut bar det av i natten. Klockan var 21.00 och månen var framme. Vi stannade till under en gatlykta och började med att fixa lite fräsiga frisyrer, tanken var att skapa en Erik Hassle frisyr, då Roberts hår nästan är exakt lika som Erics. Och på den vägen gick det!

Många var intresserade av att se vad som hände med Roberts hår, ni ser hur utmärkt ljuset var. Under en gatlykta stod vi. Här nedan ser ni bilden på Hassle-frisyren, något grymt va? Tyvärr trivdes inte Robert med den så allt hår fick åka ner på backen sedan. Ungefär 2 timmar och 12 minuter senare, 23.11 var vi färdiga. Ganska bra för att aldrig klippt någon förut? Julia gjorde huvudjobbet, Jenny var förste-assistent och idé. Sedan var det massvis med andrahands-assistenter. Fint blev det i alla fall!

På fredagen tog vi tåget till Riksgränsen, solen sken, -3 grader och en nästan obefintlig vind på toppen - kan det bli bättre? Det snöade lite på torsdagskvällen så i backen fanns det ett par cm nysnö och pisten var sådär mjuk och härlig, inte det minsta isig eller liknande. Vi åt lunch i restaurangen innan vi sedan beredde oss för att klättra upp på toppen, vi klättrade upp för Nordals som ni ser bakom oss på sista bilden, nerför det berget åkte vi ner! Helt underbart och lätt värt det!

Första dagen har ni redan hört mig prata om, det hade alltså gått en lavin på norska sidan över spåret och kiruna är den sista stora tågstationen vars tåget kunde vända - därför fick vi ta en buss till abisko. Efter att irritationen om tåg****** lagt sig var det bara att gilla läget och vi hade relativt trevliga timmar på Kiruna tågstation. Solen sken så vi satt i solen mot väggen och solade lite. När bussen väl kom 2 timmar senare (förstår inte hur det kunde ta 2 timmar att hämta en buss?) blev den snart överfull och jag fick sitta på golvet. Resan blev dock inte lika tråkig som jag hade förväntat mig, efter ungefär 30 minuter drog vi igång en bluffpokerrunda som jag villigt ställde upp på. När vi väl kom till Abisko på kvällen var vi vrålhungriga, stekte massvis med korv och kokade makaroner. Efter det hade vi det trevligt i stugorna. Som sagt, kvällen blev inte allt för dålig! Om än att jag inte var på det bästa humöret där i mitten någonstans :)

Bilden är från förra vintern, några som kaitade utanför våran balkong.

I måndags fick vi klättra för första gången med klassen, fokusen låg i första han på att lära sig säkra. Det var inte speciellt svårt egentligen, men man var tvungen att vara fokuserad, om inte och den jag säkrar tappar greppet kan denne lätt hamna på backen.. Ont. När jag hade säkrat första gången kände jag bara hur adrenalinet kom, jag stod nästa och studsade när jag släppte linorna och lät någon annan prova, HAHAH! Nästa måndag börjar vi igen och då kommer fokusen vara mer på själva klättringen, kul!

På kvällen for jag ut till stallet som alltid på måndagar, jobbade på banan med Funi och han tjorvade igen. Dock inte lika mycket och han släppte åtminstone lite bättre mot slutet, dock LÅNGT ifrån bra. I början av passet spelade han dum och sa att han inte förstod hur man gör en framdelsvändning eller hur man går i skänkelvikning på en volt, och detta är det enda vi jobbat med senaste veckorna? Dum häst. Men vi tog det lite lugnare och sedan gick det åtminstone lite bättre.

Kristin red honom igår och tyckte han kändes jättefin så förhoppningsvis har våra kamper lönat sig lite. Men jag måste få tag på Sylvia och boka en lektion, vi behöver lite vägledning känns det som.

17:34 stannade tåget på stationen och 21 trötta 16 åringar klev ut. Doften av svett gick inte omärkt förbi då ingen av dessa duschat på dessa fyra dagar, vi hade knappt bytt ett klädesplagg och hårtofsarna var fulla av hårfett. Ingen vacker syn alltid alltså. Men lyckliga var vi! Vi har vandrat ca 3,5 mil skulle jag tro, bra tempo vandrat i snö, dagg, regn sol och genom blöta jockar. Maten har varit gudomlig, min grupp var grym (!!) på att laga mat. Tur att några hade med sig kameror så ni får se vilka vackra vyer vi vandrat genom. Om vi ska på dagsturer någon gång i framtiden ska kameran lätt med, men jag orkar inte bära den om jag ska gå 3.5 mil med den runt halsen.